Om Amanda

Namn: Amanda Sofia Wallén S

Födelsedag: 1988-05-14

Motto: Lev för glatta livet!

Gillar: Hundar, fotografering, film, äventyr, godis, att skratta så tårarna rinner, spännande böcker, resor, te med massa mjölk i...

Klarar mig utan: Viktigpettrar, tråkmånsar, surpuppor, fegisar osv.

Amanda heter jag och är alltså mannen bakom draperiet. 20 år fyllda, förklarad vuxen och fortfarande helt oklar över vad jag borde ta mig till här i livet. Jag bor kvar hemma hos min mamma med plastpappa och halvsyskon i ett hus med skogen bakom tomten strax utanför Göteborg.

Framtiden är ett regnmoln ovanför mitt huvud och jag funderar varje dag på vad jag ska göra med den.
Jag har lätt för att sväva bort i vilda fantasier och hoppas väl egentligen i smyg på att faktiskt lyckas göra realitet av någon liten dröm. Jag vägrar att göra något bara för att man måste, jag ska å det absolutaste jobba med något jag brinner för. Vad jag brinner för svävar destovärre i dimma ännu hehe, allt jag vet är att det absolut inte är något tråkigt "samma-sak-dag-efter-dag" utan det ska finnas lite spänning med i spelet. Typ SWAT-polis eller nåt. Typ...

Efter ett uppochnervänt högstadie kom jag in på naturvetenskapliga linjen med inriktning på miljö och
tog mig otroligt nog därifrån med alla betyg i behåll. Det enda jag egentligen verkligen fick ut av det
var insikten om att jag aldrig kommer vilja jobba som varken fysiker, kemist eller inom något som
kräver matte E kunskaper ;).

För tillfället fördriver jag tiden med att jobba heltid på café och underhålla mitt raggiga lilla monster.
Ett fantastiskt tråkigt liv I have to say men vad gör man...

Hundintresset har funnits i mitt hjärta ända sedan jag var en liten strulta på fyra år och namngav en liten beardisvalp till Flingan. Mycket tack vare min mormor som är utbildad inom flera områden i hunderiet höll jag lågan vid liv genom många, många år av tjat om en egen hund.

Genom henne kunde jag delta på Gästrikland kennelklubbs hundläger för ungdomar tillsammans med hennes tibetanska terriertik Oh'sofhin. Från det att jag var 10 år deltog jag en och senare två veckor varje sommar på lägret till dess att jag var 16. Sista tre åren deltog jag som hjälpinstruktör istället för deltagare och där
började ett nytt intresse!

År 2003 deltog jag i agilityinstruktörsutbildningen A1 som Anita Axelsson då höll i. Detta gjorde jag genom Göteborgs hundungdom som jag sedan hjälpte till som instruktör för. Jag hann med 3 år som instruktör på
valp- och unghundskurserna innan tiden inte räckte till längre.

År 2007 tog jag studenten och kunde härja fritt. Jag gjorde slag i saken och fick alltså hem borderterrierhannen hela den här sidan handlar om. Det visade sig bli allt annat än en dans på rosor och jag
har ångrat mig många gånger om och insett att min envishet ibland är lite för åsneaktig. Men minst lika
många gånger har jag kramat om min lilla krabat och vet inte hur jag skulle kunna vara utan honom heller.
Men mer om honom kan ni läsa om på hans sida!